fråga

Worttrennung:

frå·ga, Plural: frå·gor

Aussprache:

IPA: [`froːɡa], Plural: [`froːɡʊr]

Hörbeispiele:  fråga ^(Info)

Bedeutungen:

[1] der Wunsch nach einer Information, die der Fragesteller noch nicht hat; Frage

Herkunft:

hervorgegangen aus dem mittelniederdeutschen Wort vrāge mit derselben Bedeutung[1]

Synonyme:

[1] spörsmål

Gegenwörter:

[1] svar

Unterbegriffe:

[1] rättsfråga, sakfråga

Beispiele:

[1] Han har en fråga om lektionen.

Er hat eine Frage zum Unterricht.

[1] Krig är ingen lek men en fråga om liv och död.

Krieg ist kein Spiel, sondern eine Frage von Leben und Tod.

Wortbildungen:

frågeformulär, frågelek, frågeord, frågesats, frågesport, frågestund, frågeställare, frågetecken, frågetimme, frågetävling

[1] Schwedischer Wikipedia-Artikel „fråga“

[1] Svenska Akademiens Ordbok „fråga“

[1] Svenska Akademien (Herausgeber): Svenska Akademiens ordlista över svenska språket. (SAOL). 13. Auflage. Norstedts Akademiska Förlag, Stockholm 2006, ISBN 91-7227-419-0, Stichwort »fråga«, Seite 241

Quellen:

Worttrennung:

frå·ga, Präteritum: frå·ga·de, Supinum: frå·gat

Aussprache:

IPA: [`froːɡa], Präteritum: [`froːɡadə], Supinum: [`froːɡat]

Hörbeispiele: —

Bedeutungen:

[1] eine Bitte um Information formulieren; fragen

Gegenwörter:

[1] svara

Beispiele:

[1] Får jag fråga dig en sak?

Darf ich Sie einmal etwas fragen?

[1] I enkäten frågades efter vad de intervjuade ansåg vara mest intressant.

In der Befragung wurde gefragt, was die Interviewten am interessantesten fanden.

[1] Fråga om du får lov!

Frag, ob du darfst!

Wortbildungen:

efterfråga

[1] Svenska Akademiens Ordbok „fråga“

[1] Svenska Akademien (Herausgeber): Svenska Akademiens ordlista över svenska språket. (SAOL). 13. Auflage. Norstedts Akademiska Förlag, Stockholm 2006, ISBN 91-7227-419-0, Stichwort »fråga«, Seite 241